Filmen upprepar sig, jag står där på Auklandbron och ska ner mot upploppet i Mora. Publiken jublar runtomkring mig. Vasaloppsmålet, (eller TjejVasamålet för att vara exakt),uppenbarar sig och jag får åka in "i fäders spår för framtids segar" än en gång.

Det är den där filmen i huvudet som hela tiden motiverar mig, det är dit jag vill och dit jag ska. Att uppleva den där känslan är det bästa som jag vet. Få åka in på upploppet och ha gjort bra ifrån sig. Slagit personligt rekord. Det är den känslan som motiverar mig att kämpa när det är tungt. Men det är inte alltid den känslan och filmen som räcker till när jag ska ut på träningspass. Jag måste hela tiden hitta små morötter att gå efter. För de största är inte alltid lättast att ta till. Det kan vara för långt bort att ett träningspass kan kännas meningslöst.

Just nu har jag lite motivationsbrist. Jag älskar längdskidåkning, men det är inte alltid nog för att orka träna på hela tiden. Man måste ha de där små morötterna och inte bara de stora.

Men vad är de små morötterna? Vad ska jag hitta inspirationen ifrån? Personligt rekord?  Som visar att jag blivit bättre? Det skulle kunna vara en sak. Eller Biggest loser deltagarna i den nya säsongen för Sverige. Jag beundrar dom verkligen. Hur dom kämpar vareviga dag. 5-10 timmars träning per dag. Det är inspirerande att se och de måste ha en väldig motivation. Deras vilja att vilja bli mindre, friskare och få ett bättre liv. Den motivationen sitter inte på en tavla bara, den används och träningen blir av. Här måste jag använda min motivation, när den försvinner. Då skulle jag faktiskt säga att Biggest Loser är en inspiration för mig när min träningsmotivation tryter. Men också alla dessa tankar om skidåkning en fin strålande skiddag. Alla tankarna med de minnena, livar upp något positivt i hjärnan. Jag blir bättre och känner lycka att jag vill lyckas.

Nu gäller det att se till att hitta motivationen och verkligen ge sig an och träna. Funderar på att gå ut på ett löppass och försöka hålla benen i ett bra tempo, se till att inte stanna för mycket, utan köra på. Se till att jag håller den psykiska obalansen i kontroll, så den inte tar över. För då kommer det inte bli någon intensitet på passet och att få till intensiteten och det jobbiga, det är ju det allra allra viktigaste när man tränar. Pulsen ska vara hög. Därför är alltid pulsklocka ett bra motivations och hjälpmedel. Ser man att pulsen är för låg,  brukar jag  se till att jobba så den ligger på rätt siffra och jag brukar vilja ligga på 180 och uppåt när jag använder en pulsklocka, för att vara på säkra sidan, så man känner att man tränar hårt. Det blir svårt att veta utan klocka och då kan det lätt bli för låg intensitet om man har otur. Så pulsklocka är riktigt användbart!

Den här nummerlappen är från min förra TjejVasa. TjejVasan 2013. Den ger mig stor motivation. Dit vill jag igen och startgrupp 1 vill jag lyckas kämpa mig till igen. Jag måste träna om jag ska hamna där, det är helt klart och när jag ser att jag en gång har varit där och att det är jag som har på mig lappen, då ger det en enorm motivation att verkligen vilja träna hårt.